God morgon mina vänner!!
Jag har egentligen inte så mycket att skriva om här idag.

Men tänkte att jag skulle berätta lite hur jag trivs i Heby!!
De är många som är nyfikna på de och "pratar" mycke om de...
När jag flyttade till Heby -06 direkt efter studenten så trivdes jag till 90% allt var topp förutom att jag inte hade familj och mina intressen här.
Vi köpte vårat första hus augusti -06 Hade fortfarande jobb på härjar camping. Men när de va slut blev de sämre. Arbetslös och ingen att umgås med. De jag umgicks med var min sambo och bästa Micke. Men de jobbade ju också. Så jag fick dryga med de när de slutat jobba:-) Men min trivsel sjönk väl i
stort sätt hela tiden. Fick jobb nere på coop lagom till jul -06 Så man gick inte hemma så länge. Trivdes hur bra som helst på jobbet men när man kom hem till ett tomt hem var de Tv:n som va mitt bästa sällskap..
-10 Förändrades min trivsel avse värt. Mars -10 kom vårat första barn. De resulterade i att vi gifte oss. Hittade en underbar kompis som varit så nära hela min tid men ändå inte. Så nu jäklar höjdes trivsel desto mera. Fick en underbar kompis som folk tror/tycker att vi är systrar. Men tyvärr de är vi inte men väldigt bra kompisar Min bästa franka:-)
Vänner säger man att man har många. Ja de kanske man har. Men hur bra är de igentligen? Jag har två av de bästa och underbaraste vännerna och de är Franka och Elin<3
Sen finns de två till. Men vi har ingen kontakt alls men jag vet/tror/hoppas att den dagen vi ringer varandra för att prata få hjälp eller bara snacka av oss så ställer de alltid upp. Gammal vänskap försvinner aldrig. Ni vet vilka ni är om ni läser vilket jag tror ni gör?
Ja vad ska man mera säga. Jo januari-12 blev jag uppsagd vi fick vetskap om att vi skulle bli föräldrar i juni närmare bestämt min födelsedag. Vi fick tillgång till vårat "nya" hus. Och så var allt igång. Stressigt här och där en rent ut sagt för jäklig graviditet. Men jag har kommit igenom de också med hjälp av mina underbara vänner. Vilket som sagt bara är två men värda som att de skulle vara hundra.
Våran lilla Moa kom till världen lite tidigare än planerat med akut snitt blev sövd och kände mig död efteråt.
Jag blev sjuk och inlagd tre dagar längre än Moa.
När jag kom hem var jag bara trött och helt slut. Så jag hade turen att mina underbara föräldrar hade möjlighet att vara här och hjälpa mig en längre tid.
Först idag kan jag säga att min trivsel nivå ligger på 90%.
Är gift har en underbar familj allt börjar fungera med två barn ett nytt hus och de gamla äntligen sålt..
Har mina vänner i vått och tort.

Livet är inte guld varje dag men de ska de inte vara. Ingen har ett liv som är guld 24/7 De som försöker utspela de via nätet tror jag att de gör för försöka tro på de själva...

För att jag inte kan säga att jag trivs till 150% är för att jag har fortfarande en väldigt stor underbar familj som jag har långt bort. Och mina fritids intressen lika långt bort.

Sen är de ju så också att jag var en hel del i Heby trakten innan jag blev tillsammans med Jens och den tiden både saknar jag och inte saknar på många olika vis och att bo i Heby får mig att minnas mycket, ja jag vet att de är typ 100år sedan men tankarna finns iaf!

De får sluta mitt inlägg idag.
Hejsvejs
//Johanna